Kategoriarkiv: Freaky Business

Här kan du följa arbetet av min föreläsningsteater Inte riktigt som du.

Resfeber

I morgon är det dags att åka till Stockholm för att delta i kulturkavalkaden Galen i Kultur, tillsammans med ytterligare några av Hjärnkolls ambassadörer.IMG_0435
När jag väl fattade beslutet att avboka allt annat den här veckan, för att orka, så har det känts rätt lugnt. Fram tills sista kvällen då resfebern givetvis sätter in. Det blir inte ett dugg bättre av att klaviaturen och datorn vägrar samarbeta vilket innebär att jag inte har kunnat repa låtar under kvällen. Förmågan att lita till mig själv och min kompetens sätts på prov, ett par snäpp högre än vad jag hade tänkt.
Nu sitter jag här, lyssnar på Lamb of God och känner hur hela ryggtavlan är så spänd att det spränger. Den gamla välbekanta känslan av att tusen vassa taggar håller på att tränga sig ut genom huden. Men hey, jag är van. Det kommer att gå.
I vanlig ordning försöker jag att packa så mycket som möjligt under kvällen, så att jag ska ha koll i morgon. Får bara hoppas på att jag får sova. Den anspänning som jag har känt under veckan har manifesterat sig i sömnstörningar, som vanligt. Men hey, jag är van…
Jag ser fram emot att åka. Jag har två nätter på hotell bokade och gott om tid att promenera runt i Stockholm. Miljöombyte är något av det som jag behöver allra mest just nu. Just ja, käpp är en bra idé att ta med i morgon – note to myself.
Det är nog någonting som jag ska försöka satsa på under sommaren, tätare miljöombyten. absintheUtnyttja min nya cykel och sommarkortet och ta mig ut mer. En utflykt behöver inte innebära ett sådant åtagande. Jag ska försöka vara mer spontan, för just miljöombyten är någonting som är oerhört viktigt för att jag ska må bra (vilket ju dessvärre skär sig kapitalt mot min hembundenhet och mitt behov av kontinuitet – paradox, ditt namn är Tjipke), möjligheten till nya intryck.
Sommarens andra projekt blir att försöka ta tag i behovet av att komma till uttryck.
De två viktigaste faktorerna i mitt liv är också dem som jag har svårast att få tillräckligt av, svårast att genomföra. Det handlar inte om att jag inte vet vad jag skulle behöva, problemet ligger – som så ofta – i genomförandet. Det hjälper inte alltid att vara medveten om svårigheter, det är inte alla som man själv rår över och de blir därmed svåra att göra någonting åt.
Som ett band till exempel. Jag kan ju försöka och vilja och anstränga mig hur mycket som helst, men om andra människor inte är beredda att investera tid och engagemang, då blir det ju ingenting av. Punkt.

Nåväl, just nu ska jag försöka släppa allt grubbel (lycka till med det…) och se till mina kortsiktiga behov. Death metal och ett bad. Blir det inte tillräckligt med sömn, så måste jag försöka finna andra former av vila.
Jag ser fram emot resan, att stå på scen igen och – framför allt – att återse en gammal vän.
Natt, små mörksuggor. Vi ses i Stockholm.